Missade tyvärr ännu en tävling pga förkylning! Jag är nog helt enkelt för dålig på att låta kroppen bli helt frisk innan jag sätter igån igen och därför kommer det tillbaka men jag tycker det är svårt att med helt gott samvete vara hemma när man börjar känna sig lite bättre och sen vill jag ju inte vara hemma heller. Jag vill inte missa tid med mina härliga elever eller några ridpass… 
Jag har i alla fall haft tre dagar med tid att lyssna på poddar och har då självklart valt de hästpoddar som jag hittat för att höra hur dem är i jämförelse med vår. Vi har fått väldigt bra respons på vår podd, vilket är jätte roligt, och även några mail har trillat in. Det är kul med lyssnar engagemang och mailtips på ämnen. Ett av ämnena som dyker upp i flera mail är tyvärr om hur man beter sig mot varandra i stallet. Det är inte tråkigt att vi får tips utan det är tråkigt att det är ett ämne som ska behöva tas upp och att vi som utövar sporten och hobbyn inte tar större ansvar i att bemöta våra stallkamrater med större respekt och inte är mer rädda om varandras välmående. Varför blir klimatet i stall så att många upplever sig utanför och illa bemötta? Självklart är det inte så i alla stall men uppenbarligen tillräckligt många eftersom det fortfarande är ett viktigt ämne att ta upp.
Vi som jobbar och driver stall eller är tränare har ett väldigt stor ansvar genom att främst vara goda förebilder men också i att sätta regler och stämning i våra stall så det blir en rolig och behaglig plats för alla att vistas i. Jag blir väldigt glad när jag ser och hör mina egna elever berömma varandras ritter eller tala om för en annan ryttare att de gjort något bra, det är så vi ska vara mot varandra i stallet. Vi vet alla hur svårt det kan vara i bland och hur känslan av att vilja klara mer än vad man för studen kan , det kan kännas ganska knäckande och man kan ju faktiskt inte göra mer än sitt bästa! Vi vill alla bli bättre och ridning tar tid att lära sig, det finns även hur många sätt som helst att göra saker på som kan vara precis lika bra som något annat, låt var och en få lösa saker på sitt sätt och ta lärdom av varandra istället för att döma. När gav du din stallkamrat eller ridkompis beröm senast? Tänk vad mycket ett leende eller en klapp på axeln kan göra för någon så snåla inte med beröm och vänlighet det kommer alltid igen. Tänk vad skönt om man tänkte som Elis 8 år när någon pratar bakom ens rygg, men tyvärr tar man mer illa vid sig än det kanske var menat så tänk er för en extra gång för ingen vill väl egentligen medvetet såra en annan människa <3 ❤️
