Nu rullar vi in i oktober och med bara åtta veckor kvar till Sweden International Hore Show så är det ganska mycket att göra så bloggen blir tyvärr lite lidande.
Dogge är nog den i gänget av Stjärnornas Hoppning som tränar mest. Förra veckan la han in hela nio ridpass. Det är bra jobbat.
Anna Book försöker också få till så många pass hon bara kan och kämpar med sitt dåliga knä och hopprädsla och idag, på träningen på Stora Wäsby,tycker jag hon var super duktig som hoppade en hel bana med Bingo. På söndag åker alla till Torshälla för att möta ridskolebarn i en hoppduell och sista avsnittet av Stjärnhoppningen innan finalen spelas in. Jag jobbar ju även med dem socialamedierna för Sweden horse Show och det är ett jätte roligt men tidskrävande arbete.

Jag har i alla fall hunnit åka till Strömsholm och tränat för Marianne och den här gången fick Denzel följa med. Det var roligt och Marianne gillade honom. Vi jobbade jätte mycket med spårningen på böjda spår och kvickheten i hjälperna. Direkt efter åkte jag hem och packade om för att åka och tävla med Löva i Virsbo ( Surahammar). En jätte fin anläggning och väldigt trevliga och hjälpsamma människor då Löva inte visade sin bästa sida utan bara sprätte runt och vägrade att släppa upp mig på ryggen så det slutade med att jag fick utgå och åka hem igen utan att ens ha kommit upp.

Det är inte lätt att tävla med honom för han blir så exalterad men när allt fungerar så är det magiskt och värt alla dessa gånger då det skitit sig. Det är inte så mycket att hänga läpp över utan det kommer säkert fungera bättre nästa gång. Denzels fördel är att han alltid är snäll och allt bara fungerar så det är väldigt skönt att ha den motpolen när det känns svårt med Löva, problemet är att jag inte får lika höga procent med Denz just pga hans sävlighet.

Ni känner kanske igen er? Det är inte alltid det fungerar och ridpasset blir det man har tänkt sig men det är viktigt att komma ihåg att ett dåligt ridpass inte betyder att man själv är dålig eller rider dåligt och det är viljan att lösa dem problem vi stöter på som tar oss framåt och gör oss till en bättre ryttare. Alla pass har något att lära oss och jag minns när jag trodde att jag aldrig skulle kunna tävla med Löva för jag inte såg en lösning på hans uppspelthet framför mig men det har jag ju tagit mig förbi och lyckats kvala upp oss till MSVA/St George så jag är helt säker på att det kommer gå lite bättre på nästa start, det är ju trots allt nästan ett år sedan vi startade sist. Tiden går så fort….