Att fatta galopp kan vara personligt och även om grundhjälpen är densamma, kan det skilja sig lite. Under mars jobbar mina elever på just galoppfattning och galopparbete.

Galoppen är en tretaktig gångart med svävmoment och kan nog upplevas som lite mer behaglig än den tvåtaktiga traven.
Vid en galoppfattning ska skänkeln (benet) som är in mot ridbanan ligga framme alldeles vid sadelgjorden och den skänkeln som är utåt mot väggen dras ungefär en handsbredd bakåt. Jag ser många som överdriver just den bakåtdragande skänkeln och då tappar ryttaren både balans och effekt av den hjälpen (Ett kommando kallas på hästspråk för hjälper)
I själva fattningen är det viktigt att ha kontakt med hästens mun på båda tyglarna så dem inte glappar. När hästen väl fattar måste ryttaren vara med framåt så att tygeln inte glappar till och missförstås av hästen som en bromsande hjälp i stället.
Det är även vanligt att ryttaren vill hjälpa till med hela överkroppen och då blir det istället väldig obalans så försök att sitta så stilla som möjligt i sadeln och försök i stället att låta höfterna följa med i galoppens rörelse.

Jag tycker att det viktigaste i början är att fattningarna går igenom och hjälper ofta till genom att ge ett kommando till hästen från backen så att den förstår att den ska fatta galopp. När ryttaren sen har fått känna på rörelsen några gånger är det dags att gå in och finputsa på hur det görs!

Minns du din första galopp? Hur gjorde du när du lärde dig galoppera? Berätta gärna om era galopp minnen.